ÖN

Kulturhuset Stadsteatern, en del av föreställningen TRÄD – Tre koreografer

20 – 25 maj 2014

ÖN är en labyrintisk färd genom kropp och rörelse, ljus och mörker, natur och tystnad. Filmen är den sista delen i en triptyk av tre fristående videoverk som är inspelad på Svanö, en ö i Ångermanälven där koreografen är född. Dansen skapar en resa genom de olika videoverken genom att pågå i periferin i första delen till att nästan ha suddats ut i den andra delen för att till slut mynna ut i till att vara ständigt närvarande i den sista delen - ÖN.

Film, redegering & dans: Ulrika Wedin

Längd: 6,10 min

Med stöd av Konstnärsnämnden

Jag önskar med denna triptyk att synliggöra en rörelse som pågår i olika lager. Dansen skapar en resa genom de olika videoverken genom att pågå i periferin i gaxa till att nästan ha suddats ut i gliz till en mer synlig och påtaglig närvaro i sista delen, säger Ulrika Wedin

Videoverk spelas in på Svanö

2 oktober 2009 00:15

Redan under sitt första levnadsår flyttade Ulrika Wedin från Svanö. Nu, 41 år senare, är hon tillbaka för att fullborda den sista delen i en videotriptyk. Liksom i hennes två tidigare videoverk söker hon med sin dans finna ett samspel med naturen.

Det är ingen Hollywoodproduktion på väg när Ulrika Wedin ska filma. Hon utför sina rörelser enbart inför den stativplacerade videokamerans öga.

– Det är bara jag, min kamera och ryggsäcken. Konceptet bygger på att jag själv gör alla moment och tar alla beslut, både i dansen och filmandet.

Att vara tillbaka på ön där hon föddes är speciellt. En första återkomst med systern Johanna Wedin skedde vid sommarens Cisternfestival. Systrarna, tillsammans duon "The Hackers", gav då en föreställning med Ulrikas dans till sång- och musikstycken skrivna av Johanna. Under sitt septemberbesök har Ulrika fått mer tid att vandra runt på ön när hon letat lämpliga miljöer för sitt filmande.

Hon tycker det är spännande att upptäcka en plats där hon en gång bott, men helt saknar minnen från.

– Jag minns heller inget från Kramfors dit vi flyttade och bodde tills jag var i två-, treårsåldern. Det var istället i Värmland jag växte upp. Men jag läser om Svanös historia och kommer nu att besöka ön oftare eftersom mina föräldrar köpt hus i Lunde.

Efter avslutad utbildning vid Balettakademiens yrkesskola i Stockholm 1990 har Ulrika varit verksam som koreograf och dansare med bas i huvudstaden. Hon är frilansare och började 2001 intressera sig för videofilmning. Två år senare genomförde hon sitt första videoverk "gaxa", som hon filmade på norra Öland och redigerade klart först 2007. Samma år premiärvisades den sex minuter långa filmen på Fylkingen i Stockholm.

– Mina rörelser syns där bara i periferin, eller som skuggor. Filmen innehåller bland annat sekvenser med gräs och från ett stenbrott. Ljudet består endast av upptagningar från videon, som jag sedan laborerat med i redigeringen.

Den fristående fortsättningen, tio minuter långa "gliz - en resa genom ljus och mörker", filmades i Stockholm 2008 och visades i april i år vid vernissage på Allmänna Galleriet 925 i samma stad. Här spelar träd en viktig roll. Dansrörelserna har redigerats till abstrakta uttryck och förstärks med elektronisk musik.

Filmen bildar tillsammans med de två föregående ett sammanhang, även om den också står för sig själv. Genomgående är att dansarens ansikte är underordnad form och rörelse. Hon trivs i naturen och hämtar scener från öns skogar, men även betongrester från det gamla fabriksområdet kommer till heders.

– Jag jobbar mycket med närbilder, hittar detaljer och mönster i betongen. Det lutar åt elektronisk musik även i denna film som jag hoppas ska vara klar att visa till våren. Vernissagen blir troligen i Stockholm, men det vore roligt att också visa filmen här på Svanö.

Erik Åmell
erik.amell@allehanda.se